Juris kandidat Söderberg, som blivit utnämnd till t. f. extra ordinarie amanuens i Kungl. Marinförvaltningsdepartementet, återkommer efter första dagens tjänstgöring förtvivlad till sitt enkla ungkarlshem. Han faller på knä vid sängen och beder med tårfyllda ögon :
– Gode Gud och nåderike fader, med uppriktigaste hjärta beder jag dig att av barmhärtighet beröva mig mitt sunda förnuft, så att någon möjlighet finnes för mig att tillfredsställande sköta mitt arbete inom Kungl. Marinförvaltningen!
(U)
